Det får man nog bara acceptera. Och inte alltid roligt. Man kan inte ha roligt hela tiden eller trivas med situationen jämt.

Känns lite som att kärleken finns på en plats nu men inte livet. Och livet på en annan men inte kärleken. ...

En annan sak som jag tycker känns skumt är att när man är ung och ser hyfsat bra ut, då ska man slita ihjäl sig för att klara ekonomin med plugg och jobb. Men när man är gammal och har ekonomin rätt tryggad, och är ful och ingen vill träffa en, då ska man ha massor med tid?

Stört äre! aja, thats life. Nyckeln till att lyckas tror jag handlar om att ta för sig, tro på sig själv och våga saker. Ut och kriga är det som gäller i denna sjuka värld med så många näst intill omöjliga krav.